backtotop

Categories: Privat/ Skötsel/ Trädgård

Jag diskuterade med en gentleman igår om allt mellan himmel och jord igår, medan jag samtidigt höll på med ett trädgårdsprojekt. Han var väldigt inne på Joboffice, ett speciellt kassasystem, och jag måste medge att jag blev nyfiken.

När jag är ute på uppdrag och tar mig an diverse trädgårdsmästeriutmaningar så händer det att det blir lite ensamt. Visserligen har jag växter och all grönska som sällskap, men ibland vill man bara snacka skit med en livs levande människa. Speciellt då jag jobbar, eftersom jag blir extra social under sådana omständigheter – oftast ser jag till att ha en kollega eller två med mig när vi ska arbeta under en längre period.

Denna gången var jag dessvärre mer eller mindre ensam och skulle förbli så under hela veckan. Jag planterade diverse blommor och klängväxter för att rama in en kolonistuga som är till försäljning. Det blir mycket slit! Därför var det en rolig tillfällighet när grannen till ägarna av kolonistugan traskade förbi och undrade vad jag höll på med. Grannen är en äldre man som trots att han sett sina bästa dagarna ändå är spänstig i steget och har en klar, nyfiken blick.

Han blev inte ointresserad av att höra min förklaring, vilket jag förmodade först, utan han började ställa frågor och intressera sig för vad jag skulle göra härnäst. Det fortsatte så ett tag, och ett tag undrade jag om han inte skulle fråga mig om jag kunde komma över och göra något trädgårdsarbete för honom, men han undrade mest om jag hade några planer på att starta en egen, fysisk verksamhet nån gång i framtiden. Jag sa ja, jag hade gärna velat driva en butik i stil med Trädgårdslandet. Då sa han att han hade ett hett tips om ett grymt kassasystem som hans ungar använde i deras företag – Joboffice. Jag tackade honom för rådet, och vi började diskutera själva företagandet lite djupare. Han kom med många intressanta insikter och jag blev än mer intresserad av att bygga något av min idé.

Dagen led mot sitt slut när den gamla herren kände att det ändå var dags att pallra vidare. Jag tackade honom för den fantastiska pratstunden och erbjöd mig att dona i hans trädgård – helt gratis. Han skrockade och sa att han kunde gå med på det.

Alltid kul att stifta nya bekantskaper när man jobbar!


Comments

There are no Comments

Leave a Comment:

Your email address will not be published. Required fields are marked *